Hur?

Lämna en kommentar

november 29, 2012 av vanligaveganen

Hur gör man när man är vegan? Det är egentligen den stora frågan, inte varför och inte därför. Visst innebär det att ta ställning men det viktigaste är det allra enklaste – att äta – men hur gör man? Vegetarisk mat som är så tråkig, det var min tanke under många år. Var jag beredd att offra smakupplevelser, traditioner och normer? Enkelheten och självklarheten med en ”vanlig” kost är nog halva förklaringen till varför den är så dominerande, och viker man av från den vet man inte riktigt var man hamnar. Men jag tänkte på alla dem som har levt med den här kosten i så många år. Har de det verkligen så tråkigt, år ut och år in? Har de verkligen offrat sina smaklökar på djurrättens altare? Så kan det ju inte vara. Jag bestämde mig i alla fall för, på en gång, att så skulle det inte bli för mig. Jag skulle äta gott. Där ville jag inte kompromissa. Så igen, hur gör man?

Jag började med att leta efter kokböcker. Jag upptäckte ganska fort att de böcker som fanns på biblioteket var urtrista. Alltså, jag menar äta-sallad-varje-dag-tråkiga. De var gamla och dammiga och jag orkade knappt öppna de få som jag tog med mig hem. Jag kollade igenom alternativen på diverse nätbokhandlar och såg att det finns en hel del. Och så hittade jag The Kind Diet av Alicia Silverstone, du vet skåde-spelerskan. Jag läste boken på två dagar (den är uppdelad i två delar, en informationsdel och en receptdel), och sedan drog jag tillslut ut frågetecknet till ett utropstecken och satte igång. Självklart går det bra och självklart är det gott, och självklart är detta det bästa beslut jag någonsin fattat.

Jag har upptäckt att det finns tre nyckelord, tre kriterier som man måste uppfylla för att njuta av den här kosten: nyfikenhet, uppfinningsrikedom och hängivenhet. Med tanke på att våra kroppar inte är maskiner som fortsätter arbeta oavsett vad vi stoppar i dem borde vi alla vara intresserade av vad våra kroppar vill ha, eller framförallt vad vi behöver. Att se till att få i sig allt man behöver blir ett tvång när man går över till en växtbaserad kost, mycket på grund av att kosten ifrågasätts av tyckare på allra högsta nivå i vårt land. Vi har de stora jättarna Livsmedelsverket och Mjölkfrämjandet (tidigare kallad Mjölkpropagandan) och många fler, och det känns lite läskigt att vända ryggen mot dessa allvetare och säga att det här fixar jag själv, jag vet bättre. Vi har ett stenhårt fundament i det här landet, med myndigheter som talar om för medborgarna hur de behöver göra för att må bäst (nu är visserligen Mjölkfrämjandet lååångt ifrån en myndighet, de vill bara verka så), och gemene man lutar sig tillbaka och rapar och är nöjd över att inte behöva tänka själv. Tänk på det, vi har aldrig behövt tänka själva. Redan på dagis får vi lära oss att man behöver dricka ett glas mjölk till maten (oavsett om man får ont i magen, vilket jag alltid fick) för annars händer… ja, vad? Vet någon det? Jag tror inte ens fröknarna var helt säkra på vad som skulle hända om de inte tjatade i ungarna lunchmjölken. Är någon helt säker? Självklart är det någon som vet något, men hur kan vi vara så himla säkra på att det stämmer. Just det här med mjölk är ett övertydligt exempel: länge var parollen att för lite mjölkdrickande leder till benskörhet. Men vi i det här landet tillsammans med Finland och USA har flest fall av benskörhet i världen och vi konsumerar mest mjölkprodukter av alla. Det finns faktiskt mycket som tyder på att mjölk skulle kunna vara en bidragande faktor*, och som du kanske har märkt hör vi inte längre mjölkproducenterna basunera ut att mjölk ger starka ben. Att det påståendet inte stämmer, och att nya rön råder, är förstås ingenting de har annonserat offentligt (inget ”Vi hade visst fel!”) utan de låter istället folket fortsätta tro på det gamla påståendet. Good for business! Många av oss glömmer att det är just det allting handlar om – business. Mycket pengar, väldigt mycket pengar. Gör en liten snabb huvudräkning och räkna ut hur mycket Arla och Scan och de andra jättarna skulle förlora om vi slutade dricka den här mängden mjölk (rekommenderad mängd är 5 dl mjölk om dagen) och sluta äta den här mängden kött (the sky is the limit, om du vill kan du äta bara kött och lite sallad) – mycket pengar, väldigt mycket pengar.
Men innan jag springer ut på stan med mina plakat och blir alldeles konspirationstokig ska jag försöka komma tillbaka till poängen.

Näring. Här blir allting lite luddigt. Vi vet att vi behöver väldigt mycket omega 3, gärna i både fet fisk och kapsel, och vi vet att för lite järn är dåligt, och B12 finns det inte så mycket av i växter, och kalcium är viktigt, men det är svårt att säga hur viktigt, och D-vitamin är svårt att få i sig om man inte är en vegan i Kalifornien, och så vidare. Sedan jag började äta helt växtbaserat har jag läst och läst och läst om vitaminer och mineraler och aminosyror och antioxidanter och om vad kroppen verkligen behöver och inte behöver, inte så mycket för att jag är rädd för att min kost är otillräcklig utan för att jag vill kunna se nyktert på all information och alla argument. Och det visar sig att äter man bara en riktigt färgrik kost får man i sig det mesta. Bönor är verkligen underskattade. Visst, jag får peta i mig en B12-tablett i veckan och ta omega 3 från algkapslar, men det är inget stort problem.

Jag hoppas att jag har skrivit till köttätare och inte bara till de ”redan frälsta”, och är det så härligt att det sitter en köttätare där som har läst ända hit och faktiskt funderar ungefär som jag funderade vill jag säga att det är inte alls svårt. Det finns ett stor, härlig samling veganer på nätet som delar med sig av tips och recept och annat. De är glada, vänliga, inte alls särskilt arga. Det handlar ju om kärlek – det är liksom poängen.

Ett gäng underskattade superhjältar i mitt skafferi.

*Det finns många orsaker till benskörhet. Benskörhet är delvis kopplat till konsumtionen av animaliskt protein, dvs kött och mjölk och ägg. Det försurar kroppen, och för att kroppen ska kunna stabilisera ph-värdet och göra det mer basiskt tar den kalk från bland annat skelettet. Man skulle alltså kunna säga att mjölk-konsumtion är som att jaga sin egen svans i jakten på att hålla benen friska. Mer mjölk gör kroppen sur, och därför behöver vi mer kalcium. Om man däremot äter en växtbaserad kost med mycket grönsaker och frukt har kroppen lättare att behålla sitt rätta ph-värde, och därför behöver den inte ta av sina kalkresurser (en av många källor).

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Instagram

Oatly havredryck i mitt te. Alltid perfekt! @oatlyab #havredryck #vadveganerdricker #vegan #nobadness #oatly
%d bloggare gillar detta: